Matematikundervisning i mångkulturella och flerspråkiga miljöer

Som en del av institutionens samarbete med Nationellt Centrum för Matematikutbildning vid Göteborgs Universitet, har vi tagit över resurssidorna med länkar och litteratur som innehåller information och utvecklingsarbete kring matematikutbildning i mångkulturella och flerpråkiga miljöer.

Bokenblom, Mathilda (2007). Vad fattas för att eleverna ska fatta det de inte fattar i matte- och so-undervisningen? : En didaktisk studie om språkligt svåra moment för elever med utländsk bakgrund i ämnena matematik och so. Örebro: Örebro universitet. C-uppsats från Pedagogiska institutionen, Örebro universitet. Uppsatsen försöker klargöra varför studenter med utländsk bakgrund klarar sig sämre i matematik och samhällsvetenskapliga ämnen än sina svenska skolkamrater. Författaren menar att en förklaring är att dessa ämnena kräver ett stort ord- och begreppsförråd samt god läsförmåga. Undersökningen bygger på besvarade enkäter från över 300 elever i årskurs 8 och 9 samt intervjuer med tre lärare.

Daní, Timea (2007). Varför räknar du just så? Nämnaren, årg. 34(1), ss. 13-17.

Dani, Timea (2006). Varför räknar du just så? : en studie kring elevers läxhjälp när föräldrarna inte räknar som de. Växjö: Matematiska och systemtekniska institutionen, Växjö universitet.. C-uppsats angående problematiken kring etniska minoritetselevers läxhjälp då föräldrarna räknar på ett annorlunda sätt än barnen lär sig i skolan. Författaren har dels studerat litteratur som behandlar de olika räknesätt som finns världen över och i Sverige, dels samlat in lösningar på matematiska problem, svar på enkäter et cetera. Föräldrarnas och lärarnas sätt att räkna skiljer sig eftersom föräldrarna använder mestadels algoritmräkning medan lärarna använder sig av skriftlig huvudräkning.

Gustavsson, Åsa och Eriksson, Åsa (2006). Språkets betydelse för flerspråkiga elevers matematikinlärning: "Har man taskig svenska så blir det ju svårare" (Elektronisk) Örebro: Universitetet. C-uppsats i Pedagogik med didaktisk inriktning om flerspråkiga elevers bristande språkkänsla och de problem detta orsakar i matematikundervisningen. Uppsatsen framhåller vikten av att lärare är medvetna om sambandet språklig kommunikation och lärande i matematik.

Hashim, Souad (2006). Matematik på modersmål : matematikundervisning för invandrarelever på både modersmål och svenska. Luleå: Högskolan. Examensarbete från Lärarutbildningarna. Rapport över ett försök att undervisa invandrarelever i matematik både på modersmålet - i det här fallet arabiska - och på svenska. Elevernas kunskaper diagnosticerades före och efter undersökningen. Elever, lärare och skolledning intervjuades. Behovet att få undervisning på modersmålet är stort och medverkar till att barnen känner större säkerhet.

Heesch, Ellen J., Storaker, Trond och Lie, Svein (2000). Språklige minoritetselever og realfag : komparative analyser av resultatene i matematikk og naturfag til språklige minoritetselever og barn av majoritetsbefolkningen i Norge, Sverige, Danmark, Nederland og Spania. Oslo: Institutt for laererutdanning och skoleutvikling, Universitetet i Oslo. Arbetet som är skrivet på norska bygger på och vidareutvecklar resultaten av en undersökning från 1998 av samma författare: Språkliga minoriteters prestajoner i matematikk og naturfag: En komparativ studie av TIMSS-resultatene i matematikk og naturfag til språklige minoriteter og barn av norske föräldrar. De jämförande analyserna baseras huvudsakligen på data från TIMSS-undersökningen 1995 och på analyser från tilläggsundersökningen 1997 samt IAEA:s undersökning i läs- och skrivkunnighet från 1991.

Hvenkilde, Anne (red.) (1991). Matte på ett språk vi förstår. Stockholm: Skriptor. Boken är ett resultat av ett norskt tvärvetenskapligt projekt. Innehållet syftar till att stödja matematiklärare, svenska2-lärare och hemspråkslärare att förstå och bygga vidare på de matematikkunskaper som invandrarelever har då de kommer till skolan i sitt nya hemland.

Jannok Nutti, Ylva (2003). Matematik som ett kulturellt fenomen : sett ur ett samiskt perspektiv Luleå: Luleå tekniska universitet. C-uppsats vid Institutionen för pedagogik. En empirisk studie med syfte att förstå matematiken ur ett samiskt perspektiv genom att studera äldre generationers informella matematik. Studien tar sin utgångspunkt ur tidigare etnomatematisk forskning.

Jannok Nutti, Ylva (2007). Matematiskt tankesätt inom den samiska kulturen : utifrån samiska slöjdares och renskötares berättelser. Luleå: Luleå tekniska universitet. Licentiatavhandling i pedagogik. En empirisk studie vilken utgår från samiska slöjdares och renskötares syn på matematiskt tänkande och lärande samt överföringen av de matematiskt kulturella kunskaperna mellan generationerna.

Lindberg, Inger och Sandwall, Karin (red.) (2006). Språket och kunskapen : att lära på sitt andraspråk i skola och högskola : rapport från nordisk konferens den 7-8 oktober 2005 i Göteborg. Föreläsare på konferensen var några av de mest internationellt kända forskarna inom området samt nordiska forskare och pedagoger. Till den här rapporten har ett flertal av föreläsarna bidragit med artiklar - bland dessa Eva Norén med artikeln Matematik, flerspråkiga elever och modersmål. Se innehållsförteckning ...

Löwing, Madeleine och Kilborn, Wiggo (2008). Språk, kultur och matematikundervisning. Lund: Studentlitteratur.Författarna vill uppmärksamma invandrade elevers och lärares situation i svensk skola. Det finns en stor okunskap ute i skolorna, menar författarna, om vad det innebär för en elev att möta en ny kultur och lära sig matematik på ett annat språk. Boken är skriven främst med tanke på lärare och lärarstuderade men även skolledare och skolpolitiker.

Matematikdelegationens betänkande (SOU 2004:97).

Myndigheten för skolutveckling (2004). Baskunnande i matematik. Stockholm: MSU. Boken ska stödja lärare och skolor i att utveckla undervisningen i matematik och ge impulser till samtal om matematikämnets betydelse i dagens och morgondagens samhälle. Resonemangen kring baskunskaper, basfärdigheter och baskunnande behöver i det lokala utvecklingsarbetet problematiseras. Vilka kunskaper som krävs av en elev eller medborgare ändras med tiden.
Boken diskuterar även sambanden mellan bedömning och betyg. Den innehåller också en omfattande bibliografi.

Nationellt Centrum för Matematikutbildning, NCM (2001). Hög tid för matematik. NCM, Göteborgs universitet. Redovisning av ett regeringsuppdrag. Innehåller analyerande lägebeskrivningar av svensk matematikutbildning och förslag till utvecklingsinsatser. Innehåller bl a en artikel om Undervisningsmiljö och andraspråkselevers begreppsbildning i matematik (Bilaga 5).

Nauclér, Kerstin (red.) (2001). Symposium 2000 : ett andrapråksperspektiv på lärande. Stockholm: Sigma. Presentationer från ett symposium anordnat av Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk. Föreläsarna som representerar forskning, didaktik och praktik ger i sina bidrag en god bild av den komplexitet som kännetecknar barns, ungdomars ochvuxnas lärande ur ett andraspråksperspektiv.

NORDAND - Nordisk tidsskrift for andrespråksforskning Publicerer vetenskapliga artikler relevanta for lärande eller användning av de nordiska språken som andraspråk. Tidsskriften har tre hovedspråk: danska, norska og svenska.

Noren, Eva och Ramsfeldt, Sara (2008). Det går att lära sig mer : två utvärderingar. Kompetensfonden i Stockholms stad har slagit samman två rapporter med fokus på språkets betydelse för matematikinlärning till en publikation. Eva Noréns rapport Det går att lära sig mer – en utvärdering av tvåspråkig matematikundervisning utgår ifrån observationer, informella samtal och intervjuer med elever, lärare och skolledare. Sara Ramsfeldts rapport Min hjärna går igång kan man säga - en utvärdering av tvåspråkig matematikundervisning utgår från intervjuer med åtta elever som deltog i Kompetensfondens projekt.

Olofsson, Mikael (Red.)(2007). Symposium 2006 : bedömning, flerspråkighet och lärande. Stockholm: HLS Förlag.
Artiklarna i denna antologi utgiven av Nationellt centrum för sfi och svenska som andra språk behandlar bedömning i en flerspråkig kontext. Med matematik som exempel diskuterar Astrid Pettersson vad det innebär att vara duktig i ett ämne. Vad menar jag själv och vad menar styrdokumenten. Fokusering ligger på bedömning i lärandets tjänst.

Parszyk, Ing-Marie (1999). En skola för andra : minoritetselevers upplevelser av arbets- och livsvillkor i grundskolan. Stockholm : HLS förlag. Parszyk belyser i sin doktorsavhandling minoritetselevers upplevelser av sina skolvillkor. Utifrån elevernas egna berättelser tolkas pedagogiska och sociala livsbetingelser i ett hermeneutiskt perspektiv. Elevernas känsla av att stå utanför skoldemokratin och att deras identitet inte erkänns som likvärdig kontrasteras gentemot den demokratiska skolan och begreppet "en skola för alla".

Paulsson, Kurt-Allan (1988). Hur räknar du människa? : en rapport om aritmetikalgoritmer i bruk världen över. Stockholm: HLS förlag. Denna del i serien Häften för didaktiska studier presenterar exempel på hur räknemetoder är historiskt och kulturellt bundna och betingade fenomen. Av detta, menar författaren, följer betydande didaktiska konsekvenser för matematikinlärningen.

Rönnberg, Irene och Rönnberg, Lennart (2001). Minoritetselever och matematikutbildning : en litteraturöversikt. Stockholm: Skolverket Rapporten belyser olika faktorer som har betydelse för hur minoritetselever kan tillgodogöra sig matematikundervisningen. Den tar också upp flera förslag till förbättringar, vilka nödvändigtvis inte behöver medföra ökade kostnader i verksamheten.

Rönnberg, Irene och Rönnberg, Lennart (2006). Etnomatematik : perspektiv för ökad förståelse i matematiklärandet. Stockholm: Kompetensfonden, Stockholms stad. Rönnbergs ger i sin skrift ett etnomatematiskt perspektiv på matematikundervisningen. Syftet är att öka lärarnas förståelse för vad elevens egna referensramar och erfarenheter betyder för elevens lärande i matematik.

Sikström, Linda (2005). Minoritetselever, språk och matematik. Malmö: Malmö högskola. Denna studie är en magisteruppsats från Lärarutbildningen vid Malmö högskola. Syftet är att undersöka hur minoritetselever i åk 3 och 4 kan tillgodogöra sig svenska språket och matematikundervisningen på bästa sätt. Undersökningen visar att ju mindre kunskaper i svenska eleven har desto sämre presterar eleven på matematikproven. Författaren menar också att skolan har ett språk och samhället ett annat och att detta utgör ytterligare ett problem.

Sterner, Görel och Lundberg, Ingvar (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik : en kunskapsöversikt. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet. Rapporten ger en bild av kunskapsläget kring sambandet läs- och skrivinlärning och lärande i matematik. Översikten är baserad på empirisk forskning och på forskningsbaserade utvecklingsarbeten. Den ingår som underlag för huvudrapporten Hög tid för matematik utgiven av Nationellt centrum för matematikutbildning på uppdrag från regeringen.

Teske, Petra (2004). Undervisning och lärande i matematik för andraspråkselever i grundskolans lägre år (Elektronisk) Linköping: Universitetet. Examensarbete om 10 poäng från Lärarprogrammet. En litteraturstudie och empirisk studie där matematikprestationer jämförs mellan elever med svenska som andra språk och elever med svenska som första språk. Fem lärare intervjuas om hur de uppfattar andraspråkselvers matematiksvårigheter och hur de hanterar detta problem.

Thorén, Eva och Wadenby, Monica (1997). Får jag räkna så här? : en studie av invandrarelevers algoritmräkning. Göteborg: Universitetet. Frågeställningen var: Ändrar invandrarelever sina i hemlandet inlärda algoritmer och vad är i så fall anledningen? Vilken inställning har dessa elever till matematik? 27 invandrarlelever som gått i skola i sina hemländer och därefter minst under en termin i svensk skola intervjuades. Även deras lärare intervjuades. Eleverna anser att matematik är ett viktigt ämne och att det är lättare att studera matematik i Sverige än i hemlandet. Undersökningen visade också stora skillnader hos lärarna i kunskaper och inställning vad gäller olika länders algoritmer.

Tobiasson, Karin (2006). Språkets betydelse för matematikförståelsen med fokus på invandrarelever (Elektronisk) Karlstad: Universitetet. Examensarbete om 10 poäng från Lärarprogrammet. Författaren går igenom litteratur som belyser hur matematiksvårigheter i själva verket kan vara språksvårigheter. Elever intervjuas om sin inställning till matematik och hur de tror språket kan inverka på den matematiska förståelsen.

Velisevich, Svetlana (2006). Matematikundervisningen för gymnasieelever med ett annat modersmål : en studie om undervisningsmiljö [Mathematics education of second-language students in upper secondary school : a study to educational environment]. Karlstad: Karlstads universitet. 5-poängsuppsats från Lärarprogrammet, Karlstads universitet. Arbetet bygger på en litteraturgenomgång i ämnet samt intervjuer med tre lärare som undervisar i en förberedelseklass på en gymnasieskola. Andraspråkselever lyckas mindre bra med matematiken än svensktalande. De elever som klara vardagssvenskan relativt bra har ändå svårt att förstå den matematiska terminologin. Författaren menar att lärare bör utveckla en kompetens att undervisa barn som har ett annat modersmål än svenska.