Stöd för lärares professionella utveckling och handlingsförmåga

Det finns idag många studier som visar att det är möjligt att studera lärande som synliga processer i klassrummet. Trots dessa forskningsresultat har undervisningspraxis inte påverkats nämnvärt och i den senaste Handbook of Research in Science Education belyses det faktum att det krävs ytterligare forskning om lärares lärande som del av undervisningen för att omforma forskningsresultat om elevers lärande till fungerande undervisning. Ambitionen är att undersöka hur möten med forskare och reflektion leder till förändrad praktik där lärare ges ökad handlingsförmåga i klassrummet för att stödja elevers lärande och medverkan. Detta sker genom att lärarna ges möjlighet att omskapa teorier och modeller utifrån sin egen praktik. Denna arbetsmodell har också potential till en förändring av det sätt som dessa teorier och modeller förstås inom utbildningsvetenskaplig forskning.

De specifika forskningsfrågorna är:

  • Hur utvecklar lärare, med hjälp av forskningsresultat, sammanhang mellan planering-undervisning-utvärdering för ett specifiktundervisningsområde?
  • Hur utvecklar lärare, med hjälp av forskningsresultat, sammanhang mellan olika undervisningsområden?
  • På vilka sätt behöver forskningsresultat förändras i verksamheten för att vara en hjälp för lärare som vill stötta elevers lärande och medverkan?

Det teoretiska ramverk vi avser att använda tillsammans med lärarna består av två delar. Den första delen handlar om hur man väljer komponenter för undervisningen, medan den andra delen handlar om att undersöka vad som blir resultatet i klassrummet. Avgörande är att aktivt lärande sker som del av aktiviteter där det finns syften och där det sker kommunikation med hjälp av materiella redskap och representationer (som t ex diagram, bilder eller tredimensionella modeller). Det är väsentligt att välja artefakter och representationer utifrån hur de passar syften och aktiviteter. Här kommer också avgöranden kring utvecklingszonen mellan elevernas livsvärld och naturvetenskapens in. Här sätts ramar av institutionella sammanhang som redan finns, där kommunikation sker med vissa representationer och artefakter. Samtidigt måste dessa representationer förhandlas och förändras utifrån elevernas och klassrummets förutsättningar. Här kommer vi att arbeta med de tre olika språktyper, nämligen vardagspråk, ett mellanspråk och ett naturvetenskapligt språk. I den andra delen använder vi en tidigare utvecklad begreppsapparat som hjälper lärarna att urskilja hur lärandet och elevernas engagemang i klassrummet faktiskt stöds av komponenterna från den första delen.

Projektet genomförs i samarbete med två lärarlag på högstadiet

Från Stockholms universitet deltar professor Per-Olof Wickman, FD Karim Hamza och FD Jésus Piqueras i projektet. Övriga deltagare är FD Lena Gumaelius, Vetenskapens hus samt professor Katarina Abrahamsson, docent Åke Ingerman, FD Clas Olander och FD Anette Olin, Göteborgs universitet.

Projektet genomförs i samarbete med två lärarlag på högstadiet som undervisar i kemi i Stockholm och biologi i Göteborg. Valet att fokusera högstadiet grundar sig på forskningsresultat som visar att det är i högstadieåldern som många elever tappar intresse för skolans naturvetenskap. Detta är också ett av skälen till att vi inkluderar analyser av elevernas engagemang. Under en första termin utvecklar vi tillsammans med lärarna de grundläggande teorierna och idéerna för projektet, gör en övergripande planering för ett helt läsår och förbereder i detalj det första undervisningsområdet. Vi avser att arbeta i cykler av planering-undervisning-utvärdering under ett läsår. Alla delar videofilmas. I planeringsfasen och utvärderingsfasen arbetar forskare och lärare gemensamt. Undervisningen planeras utifrån tidigare nämnda komponenter. Utvärderingen sker utifrån resultaten från videofilmerna av undervisningen. I utvärderingen omsätts sedan dessa reflektioner till planering av ett annat undervisningsområde som genomförs och utvärderas på liknande sätt. Efter avslutad undervisning sker sammanställning av data och analyser av våra forskningsfrågor. Avsikten är att först reda ut de två första forskningsfrågorna angående hur lärarna skapade sammanhang i reflektion och handlande med hjälp av de redskap från forskningen som vi introducerat. Därefter kommer huvudintresset att riktas mot den tredje forskningsfrågan, det vill säga hur de introducerade forskningsresultaten förändras för att bli användbara i klassrumspraktiken. Det är först då som de introducerade komponenterna och begreppen kan anses validerade i praktiken. Förutom vårt forskningsintresse, avser vi också använda resultaten inom lärarutbildningen för att producera material och kurser som stöd för lärares kompetensutveckling.

Läs mer på Vetenskapsrådets webbplats