FoNS

FoNS – källan till matematisk kunskap

Det här projektets egentliga namn är "utveckling av grundläggande numeracitet hos elever i årskurs ett i Sverige och England". Vi föredrar dock att kalla det "FoNS", vilket är akronymen för det engelska uttrycket Foundational Number Sense. FoNS är inte bara enkelt att komma ihåg, det betyder också "källa" eller "brunn" på latin, något som vi tycker återspeglar hur viktig den grundläggande numeraciteten är för barns tidiga lärande i matematik. FoNS är helt enkelt källan från vilken all matematisk kunskap flödar.

Vi passar på att ställa oss frågan varför vi ska kalla det ”numeracitet”, när ett etablerat ord annars är ”taluppfattning”. Går vi tillbaka ett par decennier, så använde Rolf Hedrén i Nämnaren och några andra sammanhang, ordet ”talkänsla”, vilket direkt anspelar på engelskans ”number sense” – att ha en känsla för talen. Vi tolkar dessa ordval i pedagogiska traditioner. Att uppfatta (varseblivande, perception) ett begrepp handlar i pedagogiken om processen att skapa sig en föreställning om det uppfattade (Egidius, 2006). En sådan beskrivning antyder att eleven som mottagare av information är passiv men att informationen aktivt bearbetas mentalt till en uppfattning av och om ett begrepp. Ordet ”taluppfattning” kan därför kopplas till en tradition som kunskapsteoretiskt domineras av förnuftskunskap. Hedrén (1983, 1995) valde att ordagrant översätta den engelska benämningen number sense med talkänsla – att ha känsla för talen. Detta kräver i sin tur att eleven aktivt har undersökt talen som begrepp och lärt sig deras möjligheter och begränsningar i en bred repertoar av tillämpningar. Ordet ”talkänsla” kan därför kopplas till en tradition som kunskapsteoretiskt domineras av erfarenhetskunskap. Det ligger nära ordet ”talerfarenhet” (Jablonka, 2019) där man i lärandeprocessen upplever och greppar matematiska begrepp. Talerfarenhet antyder därmed multimodala erfarenheter av hur tal kan användas. Just multimodalitet är viktig inte minst i tidiga skolår då eleverna förväntas lära sig växla fram och tillbaka mellan å ena sidan fysiska representationer såsom att 5 äpplen är lika många som 5 fingrar och å andra sidan symboliska representationer såsom talsymbolen ”5” uttryckt med moderna siffror eller romerskt ”V” eller fem streck IIIII. Just att elever kan växla mellan representationsformer är viktigt för deras fortsatta matematiklärande (Mundy & Gilmore, 2009). Ett tredje alternativ är att använda ordet ”talsinne”. Språkligt sett anspelar talsinne på en kunskapsform där eleven med sina sinnen (känsel, syn och även tankar) har utvecklat handlag för hur tal kan användas. Här är kunskapsvägarna förnuft och erfarenhet mer jämställda. Att använda ordet ”numeracitet” är ett försök att undvika sådana pedagogiska konnotationer (och kanske införa andra).

Egidius, H. (2006). Termlexikon i pedagogik, skola och utbildning. Lund; Danmark: Studentlitteratur.

Hedrén, R. (1983). Vad händer i andra länder? — Forskning och utvecklingsarbete kring miniräknaren. Nämnaren nr. 3, ss. 29-31. http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/2931_83-84_3.pdf

Hedrén, R. (1995). Miniräknaren eller algoritmer i den elementära matematikundervisningen: en studie av tänkbara konsekvenser av att beräkningar i dag i stor utsträckning görs med hjälp av miniräknare och datorer. Falun: Högskolan.

Jablonka, E. (2020). A preliminary comparison of Chinese and German state mandated curricula for mathematics education (years 1 to 6). CERME11 < https://hal.archives-ouvertes.fr/CERME11/hal-02421781>.

Mundy, E., & Gilmore, C. (2009). Children's mapping between symbolic and nonsymbolic representations of number. Journal of Experimental Child Psychology, 103(4)490-502.
 

 

PÅGÅENDE AKTIVITETER I PROJEKTET

Våren 2019 intervjuade FoNS-teamet föräldrar/vårdnadshavare till förstaklassare i Sverige. Ett stort tack till alla er informanter! Sommaren 2019 transkriberade vi dem och hösten 2019 började vi analysera intervjuerna. Ett första konferensbidrag är under granskning och vi ska hösten 2020 även skriva en tidskriftsartikel om dessa resultat.

FoNS-teamet har också analyserat svenska och engelska matematikläroböcker med avseende på FoNS-ramverket och författar just nu en serie artiklar och konferensbidrag om dessa resultat. Detta arbete drev oss till att hämta inspiration från tidsserieanalys för att utveckla helt nya metoder för att analysera resultaten. Se vår publikationslista om "textbooks".

Sedan hösten 2018 har FoNS-teamet genomfört analyser av lärarintervjuer från Sverige och England. Analyserna tar förstås tid och den första artikeln publicerades 2019 i "Early Child Development and Care" och den senaste 2020 i "Education review" (se FoNS publikationslita).