för kurs på avancerad nivå

Naturvetenskapsämnenas didaktik A, 7,5 hp

Kurskod: UM7013

Gäller från: HT 2013

Fastställd: 20130909

Institution: Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik

Ämne: Naturvetenskapsämnenas didaktik

 

Obligatorisk litteratur

Aikenhead, G.S. (2006). Science education for everyday life. Evidence-based practice. New York: Teachers college press.(186s)

Cuban, L. (1992). Curriculum stability and change. I P. Jackson (Red.), Handbook of research on curriculum (s. 216-247). New York: Macmillian Publishing Company.(30s)

Dillon, J. (2009). On Scientific Literacy and Curriculum Reform. International Journal of Environmental & Science Education 4 (3), 201-213. (12s)

Hedlin, M. (2009). Konstruktionen av kön i skolpolitiska texter 1948 - 1994, med särskilt fokus på naturvetenskap och teknik, (avhandling, Umeå universitet) (ca 200s)

Hultén, M. (2008). Naturens kanon: formering och förändring av innehållet i folkskolans och grundskolans naturvetenskap 1842–2007. Doktorsavhandling. Stockholms universitet. (Kapitel 8, s. 242-260).(18s)

Jenkins, E.W. (2013). The ‘nature of science’ in the school curriculum: the great survivor. Journal of Curriculum Studies (ahead-of-print), 1-20. (20s)

Jakobson, B. & Axelsson, M. (2012). ‘Beating about the bush’ on the how and why in elementary school science. Education Inquiry, 3, 495-511.(16s)

Johansson, A.-M. & Wickman, P.-O (2011). A pragmatist approach to learning progressions. I Hudson, B. & Meyer, M.A. (red), Beyond fragmentation: didactics, learning, and teaching in Europe. 47-59. Leverkusen, Germany: Barbara Budrich Publishers.(12s)

Johansson, A.-M. & Wickman, P.-O (2012). Vad ska elever lära sig angående naturvetenskaplig verksamhet? - En analys av svenska läroplaner för grundskolan under 50 år. Nordina, 8, 197-212.(15s)

Kaiserfeld, T. (1999). Laboratoriets didaktik: Fysiken på läroverken i början av 1900-talet. Ingår i S. Widmalm (Red.), Vetenskapsbärarna. Naturvetenskapen i det svenska samhället, 1880-1950 (s. 188-231). Hedemora: Gidlunds förlag.(43s)

Linder C., Östman, L. Roberts, D.A., Wickman, P-O., Ericksen, G. &  MacKinnon, A. (2011). Exploring the Landscape of Scientific Literacy. London: Routledge. (Part I-III: Curriculum Policy and Scientific Literacy (ca 150s).

Lundegård, I. (2004). Naturstråk. Didaktikens forum, 1( 2), 71-97. (25s)

Osborne, J., Collins, S., Ratcliffe, M., Millar, R., & Duschl, R. (2003). What “ideas about science” should be taught in school science? A Delphi study of the expert community. Journal of research in science teaching, 40 (7), 692-720. (28s)

Roberts, D.A. (1982). Developing the concept of “curriculum emphases” in science education. Science Education, 66, 243-260.(17s)

Rosenthal, D.B. & Bybee, R. W. (1987). Emergence of the Biology curriculum: A science of life or a science of living? Ingår i T. Popkewitz (Red.), The formation of the school subjects. The struggle for creating an American institution (s. 123 – 144). New York/Philadelphia/London: The Falmer Press. (11s)

Sandell, K., Öhman, J. & Östman, L. (2005). Education for Sustainable Development. Nature, School and Democracy. Studentlitteratur: Lund. (239 s).

Östman, L. (1998). How companion meanings are expressed by science education discourse. Ingår i D. Roberts & L. Östman (Red.), Problems of meaning in science curriculum (s. 5-12). New York: Teachers College Press.(7s)

 

Valbar litteratur

En av nedanstående avhandlingar motsvarande ca 200 sidor väljs som individuell fördjupning:

Andrée, M. (2007). Den levda läroplanen. En studie av naturorienterande undervisningspraktiker i grundskolan. Doktorsavhandling. Stockholm: HLS förlag.

Arvola Orlander, A. (2011). Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet. Doktorsavhandling. Stockholms universitet.

Hultén, M. (2008). Naturens kanon: formering och förändring av innehållet i folkskolans och grundskolans naturvetenskap 1842–2007. Doktorsavhandling. Stockholms universitet.

Jakobson, Britt (2008). Learning Science from Aesthetic Experience in Elementary School: Aesthetic, Judgement, Metaphor and Art. Dissertation: Stockholm University.

Knain, E. (2001). Naturfagets tause stemme. Doktorsavhandling. Blindern, Oslo: Norsk Sakprosa.  Finns som elektronisk resurs.

Lundegård, I. (2007). På väg mot pluralism. Elever i situerade samtal kring hållbar utveckling. Doktorsavhandling: HLS Förlag

Lövheim, D. (2006). Att inteckna framtiden: läroplansdebatter gällande naturvetenskap, matematik och teknik i svenska allmänna läroverk 1900-1965. Doktorsavhandling. Uppsala universitet, 2006. Finns som elektronisk resurs. http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=6322

Löfdahl, S. (1987). Fysikämnet i svensk realskola och grundskola. Kartläggning och alternativ ur fysikdidaktisk synvinkel. Doktorsavhandling. (Uppsala Studies in Education 28). Uppsala universitet, Uppsala.

Svennbeck, M. (2004). Omsorg om naturen. Om NO-utbildningens selektiva traditioner med fokus på miljöfostran och genus. Doktorsavhandling. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

Sund, P. (2008). Att urskilja selektiva traditioner i miljöundervisningens socialisationsinnehåll - implikationer för undervisning för hållbar utveckling. Doktorsavhandling. Mälardalens högskola.

Öhman, J. (2006): Den etiska tendensen i utbildning för hållbar utveckling – meningsskapande i ett genomlevandeperspektiv. Doktorsavhandling. Örebro: Örebro Studies in Education 13.

Östman, L. (1995): Socialisation och mening. No-utbildning som politiskt och miljömoraliskt problem. Doktorsavhandling. Uppsala: Acta Universitatis